Lorenz Wegner-Repke tillbringar större delen av sin tid på vattnet. Det är inte konstigt, han är ju hamnchef i Rerik, arbetar på seglarskolan, håller just nu på att lära sig wingfoiling och bor på en båt som heter Helga. Ett besök med seglet hissat
”Är du redo för vändningen?”, ropar Lorenz Wegner-Repke. ”Ja!”, svarar eleven som är ombord idag och just nu genomgår sin allra första seglingslektion. “Ja!”, säger även den andra eleven. Lorenz inleder vändmanövern, seglet byter sida. Klart! Med tanke på att de båda idag genomgår sin första seglingslektion klarar de sig riktigt bra, säger Lorenz. Och han borde veta: Som seglingsinstruktör erbjuder han ju seglingskurser hela sommaren för seglingsföreningen i Rerik. I kursen ingår teorilektioner i föreningens närliggande lokal. Därefter är det knappt 30 meter över till hamnen. Av med skorna, mobilen i skyddsfodralet, åtta knop i repet, på med flytvästen och iväg till båten i Salzhaff.
Efter en vecka har man lärt sig vad man behöver för en segeltur. Alla kan vara med, säger Lorenz. “Så länge man kan simma och är någorlunda i form kan man också segla.” Hans yngsta gäst var bara fem år gammal, hans äldsta medseglare i sjuttioårsåldern. “Förhållandena för våra seglingskurser här är optimala: Vi har bra vind och vattnet är mycket grunt. Det betyder att det är ganska varmt.” En skarv breder ut vingarna, måsarna skriker högt medan de tre genomför sin seglingstur.


Människa överbord
Frågorna får inte Lorenz ur balans, han förblir lugn och förklarar vilken boj man bäst styr mot, hur man hittar ett mål i fjärran, vad skillnaden är mellan lovart och lä och var vattnet är särskilt grunt. De som är nya ombord och brinner för segling får omedelbart hans förtroende: alla anförtros genast uppgifter och ansvar. Alltid med en hastighet på två till tre knop, det vill säga fem kilometer i timmen. Hur ofta faller någon överbord på sådana turer? Lorenz uppskattar: en gång om året. Idag säger man dock inte längre ”man överbord”, utan ”människa överbord”. ”Det ska vi öva på direkt!”, säger Lorenz. En boj flyger ut ur båten och ner i vattnet – och är tio minuter senare återfångad.
Lorenz liv har alltid handlat om vatten. “I Rerik går man som liten pojke antingen med i fotbollsklubben eller seglarföreningen. För mig och mina syskon var saken snabbt klar.” De deltog i regattor, utövade segling som tävlingsidrott och hade hela tiden med vatten att göra. I seglarföreningen kunde de låna båtar, föreningen gjorde mycket möjligt. “Som pojke var jag i Spanien på ett EM. Och nu har vi också många experter som hjälper mig med min båt.” Idag kan Lorenz inte längre föreställa sig att bo i en storstad utan vatten. Han uppskattar verkligen den här speciella bykänslan, som även Rerik har.
På tur med båten Helga på Salzhaff
Han tillbringar ungefär åtta månader om året i Rerik, där han arbetar i seglarföreningen som seglingsinstruktör, men också som hamnchef. Kepsarna han bär finns bara i ett exemplar, eftersom det här jobbet också bara finns i ett exemplar i Rerik: ”Hamnchef” står det på den. Som barn visste han inte ens att något sådant överhuvudtaget fanns. Nu har det förändrats: sedan 2023 har han haft det här jobbet. Hans dag ser ut så här: Först går han längs bryggorna och kollar om det har kommit seglare under natten som har frågor eller som ska betala. Därefter undervisar han i seglarskolan. Därefter tar han en kopp kaffe med gästerna vid vattnet. På kvällen gör han sin sista runda längs bryggan, tittar vem som har anlänt under dagen eller kanske behöver hjälp. Totalt finns det 115 båtplatser.
Innan han tog det här jobbet studerade han kemi i Rostock, men ansåg att det var “permanent olämpligt”, därefter en utbildning till trädgårdsmästare, som han likaså ansåg vara ”permanent olämplig”. Med jobbet som hamnchef är det annorlunda. Tio meter fågelvägen från hamnmästarens kontor ligger hans egen båt från 1979, där han också bor. Den heter Helga. Några kläder ligger på bänken, det finns hytter att sova i, en kikare ligger på en byrå. Vad är irriterande? Att det inte finns någon dusch och ingen tvättmaskin, men föreningen har lösningar på det. Att han inte behöver betala hyra gör det möjligt för honom att resa på vintern. Under de senaste åren har han rest till Ecuador, Indonesien, Sri Lanka och Sydafrika, där han ägnar sig åt sin passion, surfing. På så sätt lever han i frihet och hemkänsla och återvänder alltid gärna tillbaka.



Kanelcrêpes på Ocean Blue, följt av wingfoil
Officiellt är hamnen i Rerik öppen från den 1 april till den 1 november. Under den här perioden finns han alltid på plats, oftast redan en månad före och efter. Det finns nämligen mycket arbete att göra för att livet här ska kunna fortsätta. “Som förening reparerar vi till exempel bryggorna eller har nyligen renoverat en grävmaskin så att vi kan muddra hamnen djupare.” Om man frågar Lorenz om de bästa platserna i Mecklenburg-Vorpommern svarar han direkt: ”På första plats ligger naturligtvis Rerik.” Men han gillar även Rostock och Wismar, och nämner även Kühlungsborn och Nienhagen. Många av platserna kan man segla till för dagsutflykter, även om man som hamnchef inte har så mycket tid. Men han trivs inte bara så bra i Rerik för att han växte upp här, utan också på grund av människorna och platserna.
Bortom, vid surfskolan Oceanblue Watersports, känner han de två som idag tar hand om gästerna och håller surfkurser. På träpallarna dricker gästerna Aperol Spritz och blickar ut över viken, en kompis till Lorenz lagar en crêpe med kanel och socker. Lorenz tar på sig sin våtdräkt, snappar åt sig sin bräda och hoppar i vattnet vid bryggan. Just nu lär han sig wingfoiling. När han inte är ute på vattnet rekommenderar han kaféet Sauer & Saftig. Ägarinnan satsar framför allt på surdeg och bakar bröden själv. Vid dagens besök har hon sin några veckor gamla bebis i en bärsele och serverar ändå cappuccino. Hon är stolt över att hennes kafé en gång har utsetts till länets bästa bageri.



Vid Kalles Beachbar med fötterna i sanden
Tillbaka på vattnet. Segelturen med den egna båten tar ungefär en timme, Lorenz tittar på vågorna, kollar var farleden går och vrider på rodret så att han alltid seglar mellan den röda och den gröna bojen. Mittemot passerar en annan båt; Lorenz lyfter handen för att hälsa. Snart är det dags att åka tillbaka, han vill hinna till Kalle, en bar vid stranden. Där spelas alltid livemusik på sommaren och man bjuder in trevliga människor, förklarar Lorenz med fötterna i sanden. Om man frågar honom om det bästa citatet som gäller både segling och livet i stort, säger Lorenz: ”Hos oss på seglarskolan står det tydligt: ’Du kan inte påverka vindarna, men du kan sätta seglen på ett annat sätt.’ Jag tror att det i slutändan är så även i livet! Man kan inte påverka vad som händer – men man kan anpassa sig.”
1 resultat
- Läs mer: ”Oceanblue Watersports”

©© Oceanblue Watersports Oceanblue Watersports
- Am Parkplatz, 18230 Rerik
Vår största belöning är din glädje! Snabba framsteg med kitesurfing tack vare individuell handledning.





















