Dr. med. Barbara Hortian: Ja. Under de senaste åren har sömnforskare i ett flertal studier visat att hjärnan, psyket och hela organismen återhämtar sig under sömnen. Under sömnen stängs kroppen och hjärnan inte alls av helt, utan en mycket komplex process äger rum. Under natten genomgår människan fyra till fem sådana sömncykler, som var och en varar i cirka 90 minuter. Den första fasen av lätt sömn följs av en djupsömnsfas. Detta följs av ytterligare en fas av lätt sömn med drömmar, som vi kallar REM-sömn. Framför allt under djupsömnen och REM-sömnen sker fysisk, mental och psykisk återhämtning.
Vad händer under de olika sömnfaserna?
Dr. med. Barbara Hortian: Under djupsömnen minskar organismens sömnbehov och utsöndrar en mängd hormoner (särskilt känt: tillväxthormonet), som är oumbärliga för cellreparation och immunsystemet. Därigenom regenereras hela organismen. REM-sömnfasen ordnar och bearbetar information som tagits in under dagen samt egna känslor, så att oväsentligt glöms bort och det väsentliga lagras i minnet. Därmed har REM-sömnen stor betydelse för den psykiska stabiliteten.
Varför blir vi trötta?
Dr. med. Barbara Hortian: Precis som många andra processer som pågår i kroppen styrs även denna rytm av vissa hormoner. På kvällen och natten producerar vår kropp ”sömnhormonet” melatonin i hjärnans tallkottkörtel (epifysen) – men endast i mörker. Tack vare detta hormon blir vi trötta och somnar avslappnade. Dessutom får utsöndringen av melatonin kroppstemperaturen, pulsen och andningsfrekvensen att sjunka. Även vår ”inre klocka” hänger nära samman med detta: Där synnerverna korsar varandra bakom pannan finns den så kallade suprachiasmatiska kärnan, en nervknut som styr den naturliga sömn- och vakenhetsrytmen utifrån ljusinsläppet. När näthinnan registrerar att det börjar bli ljust igen avstannar melatoninproduktionen och vi vaknar.
Så ligger det alltså i var och ens egna händer att sova gott?
Dr. med. Barbara Hortian: Naturligtvis finns det sömnstörningar med djupare orsaker. Men i grund och botten är det så att självdisciplin är en förutsättning för en hälsosam sömn. Måste man till exempel verkligen sitta framför datorn långt in på natten? Behöver man i sovrummet vara ständigt tillgänglig via smarttelefonen eller ha en påslagen tv? Frågor som dessa bör alla ställa sig som kämpar med sömnproblem eller som inte alls känner sig utvilade när de stiger upp ur sängen på morgonen. Sömn är nämligen inget nödvändigt ont, utan bidrar avgörande till inre balans och hälsa.
Hur mycket sömn behöver människan?
Dr. med. Barbara Hortian: Att blint fokusera på en daglig minimisömntid och i praktiken ”tvinga fram” sömn är ofta mycket kontraproduktivt. Det är inte alla som nödvändigtvis behöver sex till åtta timmars sömn, det finns stora variationer. På äldre dar behöver man till exempel inte nödvändigtvis mindre sömn, men sömnen delas upp i flera perioder – precis som hos småbarn. Därför skulle jag inte nödvändigtvis vilja avråda äldre människor från att ta en tupplur på eftermiddagen. De bör dock inte förvänta sig att kunna sova från kl. 22 till kl. 6 på natten efter det. Det vore bra att gå och lägga sig senare eller helt enkelt inte bli besviken över att vakna redan ”med tupparna”. Och säkert minns alla hur det var att vara ung och förälskad: Hade man inte ibland väldigt kort sömn och ändå – så full av positiva känslor – klarade dagens uppgifter galant!?
Sömn som en viktig faktor för hälsan …?
Dr. med. Barbara Hortian: Vi vet att det finns ett samband mellan dålig sömn och olika sjukdomar. Det finns till exempel ett bevisat nära samband mellan sömnstörningar och depression som en senföljd. Omvänt kan en sömnstörning dock också vara det första symptomet på en begynnande depression. De hormonella processerna under sömnen, som inledningsvis bara antyddes, är i själva verket mycket mer komplexa. Om det förekommer brister eller störningar här kan detta främja utvecklingen av fetma, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Inte minst försvagar för lite eller orolig sömn immunförsvaret, vilket i sin tur kan leda till ökad infektionskänslighet. Om vi tänker på sömnens viktiga inverkan på psyket är det dessutom uppenbart att man, om man ständigt är sömnbristad, inte heller är riktigt pigg och beslutsam i det stora hela – och därmed gör man sig själv ingen tjänst i vardags- och arbetslivet.
Vart ska man vända sig vid sömnproblem?
Dr. med. Barbara Hortian: Först och främst naturligtvis till sin husläkare, där man känner till tidigare sjukdomar och livsstil. Om psykisk stress, sjukdomar eller medicinering kan uteslutas som orsak till sömnproblemen och man inte heller hittar någon förklaring vid vidare diagnostik, kommer man att remitteras till en specialist. Innan dess bör man dock ha fått rådgivning om sömnhygien: Är min sovplats lugn, tillräckligt sval, mörklagd och har den en bekväm madrass? Äter jag inga tunga måltider på kvällen? Låter jag dagen avta lugnt och gradvis? Följer jag vissa sömnritualer regelbundet? Man bör också undvika stor fysisk ansträngning eller känslomässigt påfrestande situationer omedelbart före sänggåendet. Ett beprövat hjälpmedel för att driva bort negativa tankar under långa perioder av vakenhet på natten är för övrigt att lyssna på ljudböcker.
