Till höstutställningen 2026 bjöds skulptören Klaus-J. Albert (född 1943), som bor i Lübstorf, in tillsammans med målaren Walter Kröhnke (1903–försvunnen 1944).
Efter sina studier hos Karl Hofer fann Walter Kröhnke, som under resor till södra Frankrike och Paris kom i kontakt med den franska avantgarden, mycket snabbt ett helt eget bildspråk. Kännetecknande är en nästan kylig, återhållen färgsättning där känsliga, nyanserade grå- och bruntoner dominerar, vilka alltid ger ett klart och friskt intryck. Han strukturerar ofta sina landskaps- och figurkompositioner med svängande linjer i olika färger. För att få inspiration till sina teckningar och målningar behövde han det landskap han upplevt i verkligheten.
”I vår tid stöter man sällan på en konstnär som i sitt verk har utvecklat en sådan klarhet, en sådan ordning som Walter Kröhnke … Det som tilltalar här är den inre harmonin, den säkerhet med vilken naturens former omvandlas till konstnärliga former”.(Doris Schmidt i FAZ 1946)
Efter en första separatutställning 1936 i galleriet f & f på Kurfürstendamm, som utlöste häftig upprördhet hos partikamrater som höll sig till partilinjen, stod det mycket klart att denna konst var oönskad och att han endast kunde måla i hemlighet. 1943 drabbades även ateljén av bomberna och därmed brann cirka 200 tavlor upp. Ett fåtal verk kunde räddas genom att de flyttades undan, och dessa kan nu ses i den planerade utställningen.
Just den mjukt svängande kompositionen i Walter Kröhnkes verk har inspirerat oss att bjuda in metallkonstnären Klaus J. Albert som en passande motpol att delta i utställningen med sina små skulpturer i stål.
Albert utvecklar sina skulpturer genom veckningar och skapar på så sätt, på ett till synes enkelt sätt, en mångfald av rumsliga uttrycksmöjligheter. Ibland målas enskilda ytor på en stålskulptur i färg, vilket gör dem ännu mer tilltalande. Spiraler, svängar och bågar är likaså uttrycksmedel för ytterst fantasifulla, konkreta och rumsliga formationer.
”Det grundläggande budskapet i det omfattande verket ligger i upplevelsen av denna elementära spänningspotential som härrör ur själva formen. Albert vill nå betraktaren på ett känslomässigt plan för att genom betraktandet ge denne inspiration till helt egna, vidareförande associationer och tankar.” Med sitt omfattande konstnärliga skapande visar han på ett imponerande sätt ”att den traditionsrika metallkonsten kan ge värdefulla och oumbärliga impulser till den samtida konsten, när den kan manifestera sig som ett uttryck för starka, konstnärliga värderingar och ideal som är djupt förankrade i personligheten.” (Hans-Peter Jakobson)
Konsthistorikern Dr. Gabriele Himmelmann från Hamburg kommer att presentera de båda konstnärernas verk, och percussionisten Walter Martinez kommer att stå för den musikaliska inramningen vid invigningen.