Herrgården beställdes av Carl von Behr-Negendank och uppfördes av hovarkitekten från Strelitz, Friedrich Wilhelm Buttel, omkring år 1825. Omkring år 1850 utvidgades slottet genom tillbyggnaden av en orangeri och en bostadsdel i två våningar. Slottet omges av en vacker park på 21 hektar.
Slottet Semlow fungerade som bostad för familjen Behr von Negendank fram till andra världskriget. Efter 1945 plundrades herrgården och förstördes delvis. Från 1945 till 1989 ägdes den av kommunen Semlow och användes bland annat som skola, förskola, matsal och säte för kommunbiblioteket.
När slottet stod färdigt omkring år 1826 bestod det tvåvåningshöga slottet endast av den del av byggnaden som idag utgör mittdelen. Dess främre fasad, som vetter mot byn, har 15 fönsteraxlar, varav de tre mittersta är placerade på de centrala utsprången. Ungefär halvvägs upp på den mellersta utskjutande delen finns en balkong som bärs upp av fyra pelare och därefter en ingång som leder till festsalen.
Byggnadens baksida är tre våningar hög och har 17 fönsteraxlar, varav de fem mittersta sticker ut från byggnaden som en mellersta utskjutande del. Den östra tillbyggnaden uppfördes först omkring 1850 som orangeri och kröntes av ett fyrkantigt torn. Detta torn föll offer för de omfattande renoveringsarbetena efter 1945, vilka också är orsaken till det idag allmänt sett ganska enkla utseendet.
Den ca 21 hektar stora parken, som är vacker under alla årstider, har en stor damm och innehåller många dendrologiska särdrag. Den anlades 1852 av Gustav Meyer i engelsk stil – vidsträckta gräsmattor, ett omfattande nätverk av stigar med siktlinjer mot slottet, ett system av diken och dammar med sju broar. Idag är parken en av de få bevarade trädgårdarna från den kunglig-preussiska hovträdgårdsmästaren. I centrum ligger en stor damm som anlades 1853 på platsen för en sumpig äng.
År 2012 köptes slottet av familjen Fred Hantke från kommunen. Sedan dess har det Biedermeier-inspirerade slottet varsamt återställts i sin historiska miljö. Det är för närvarande inte öppet för allmänheten.
Den direkt angränsande engelska landskapsparken är i stort sett bevarad i sin unika historiska ursprungliga form. Här kan man på nära håll observera rådjur, fiskankar, sällsynta fågelarter och tornfalkar.
