Skogsbruket satte i mitten av 1800-talet nya riktlinjer genom att införa nya, i dessa trakter ännu okända träd- och buskarter i de inhemska skogarna. Det första försöket att göra detta i Mecklenburg resulterade i Lüttenhagens paradis trädgård, som idag återigen står öppen för alla intresserade besökare.
Paradisgården i Lüttenhagen invigdes 1881 som en skogsbotanisk försöksodling för att testa lämpligheten hos nya växtarter – som inte förekommer naturligt i våra trakter – för odling som bruksved. Namnet Paradiesgarten gavs av överförstaren Johannes Grapow. Denna pionjärträdgård i Mecklenburg innehöll i sin ursprungliga beplantning 27 olika trädslag, av vilka tyvärr endast ett fåtal har överlevt idag. Efter första världskriget förvildades nämligen området, och bristen på skötsel ledde till att många träd dog. År 1995 återuppbyggdes dock trädgården: gångvägar anlades på nytt, skyltningen förnyades och området utvidgades från ursprungliga 0,45 hektar – genom att inkludera den gamla fruktodlingen och en del av den angränsande gamla bokskogen – till 2,20 hektar.
Idag vittnar fortfarande sju olika arter, som har överlevt tidens tand, om den forna parken: vitgran, hästkastanj, bitternöt, Lawsons cypress, ärtfruktig cypress, senblommande vinbärsträd och kustdouglasgran. I samband med återuppbyggnaden planterades 100 idegranar under bokarna år 1994, som utsågs till ”Idegranens år”. Skogsparken domineras av de ståtliga douglasgranarna. Sedan maj 2012 berikar dessutom 16 stora träfigurer föreställande ”skogsandar” den lilla parken. Figurerna föreställer dels ”klassiska” andar som Rübezahl eller Pan, dels även mycket originella och ovanliga varianter, vilket gör ett besök i Paradisgården ännu mer omväxlande och intressant.
