I utkanten av den så kallade ”byrepubliken Rüterberg” ligger en naturskatt av ett alldeles särskilt slag. Här bröts lera för hand i mer än 80 år. Från och med början av 1800-talet, först sporadiskt, och från 1889 i industriell skala. I samband med gränsbevakningen lades området ned 1968. Kvar blev en industriell ödemark.
Öde kraterlandskap, djupa gropar och höga avfalls högar utan träd och buskar var resultatet av årtionden av lerutvinning. Medan allt fler människor lämnade det dåvarande spärrområdet återtog naturen marken. Snart började robiniaträd, asp och sandbjörk att växa på de karga markerna, och under decenniernas lopp växte en tät blandskog av lövträd fram i och omkring lergruvan, vilket blev en livsgrund för en mångfaldig flora och fauna. Lergropen fylldes gradvis med vatten, så att en liten sjö bildades.
Runt denna sjö går idag en intressant rundvandringsled som inte bara speglar spåren av mänsklig verksamhet, utan också resultatet av en nästan 50 år lång naturlig utveckling. Föreningen ”Naturschutz Elbetal e.V.” har under de senaste åren omvandlat den till en naturstig som med hjälp av informationsskyltar och utställningar förklarar historien bakom detta unika landskap med dess geologiska särdrag. Dessutom får besökarna lära sig intressanta fakta om byns gruvhistoria samt om de djur och växter som lever här. Den välskyltade rundvandringsleden är cirka 1,2 kilometer lång. Den som vill besöka alla åtta stationer och ta del av informationen bör räkna med en och en halv timme.
