En stad och dess fyra väderkvarnar
Ett besök i Woldegk vid kvarnmuseet är ett måste när man vandrar längs naturparkleden. Kvarnvaktaren och mjölnaren Toralf Pfeiffer tar emot oss hjärtligt. För säkerhets skull ställer vi ner våra ryggsäckar, eftersom trapporna upp till taket är mycket smala. Den lutande holländska kvarnen från 1700-talet är den enda kvarvarande i sitt slag i Mecklenburg-Vorpommern! Men från varje fönster på vindsvåningen kan man se ytterligare en kvarn. Det är inte konstigt att orten även kallas ”Mühlenstadt” (kvarnstaden).
Den högsta toppen i Mecklenburg-Vorpommern
Linda bredvid mig andas fortfarande tungt efter klättringen – vem hade trott att vi skulle bli andfådda på naturparkstigen i Mecklenburg-Vorpommern. Men: Helpter Berg är trots allt 179 meter högt. På toppen, i den lilla skogsdungen mellan hed och åkrar, markerar inte bara ett kors delstatens högsta punkt, utan även en toppbok visar vilka som redan har varit här. Idag är vi de andra som stolt skriver in oss.
Solnedgång i Ukranenland
Solen står lågt när vi når Ukranenland vid Torgelow i naturparken Am Stettiner Haff. Vi är nu helt avslappnade och går glada och tysta i samma takt. Uecker rinner lugnt mellan åkrar och ängar, och den lilla slaviska byn från tidig medeltid med sitt historiska slaviska skepp ligger ensamt mitt i den idylliska naturen på andra sidan floden. De halmtakstäckta husen väcker omedelbart lusten att utforska det arkeologiska friluftsmuseet. Ukranerna bosatte sig i Uckermark från och med 900-talet, och idag levandegörs den baltiska historien här i detalj med musik, hantverk och aktiviteter där man kan delta själv.
Blåbärsstaden Eggesin
Framför mig står en tallrik med blå soppa, med två knödelar i. Linda har redan smakat på blåbärssoppan och sticker ut sin blå tunga mot mig. ”Blaubeerscheune”, som öppnades 2006 i en historisk fyrkantig gård, drivs på ett inkluderande sätt – och man bör komma hungrig. Det har vi turen att vara, för det smakar himmelskt. Förutom läckerheter gjorda på blåbär kan man i gårdsbutiken även köpa alla möjliga lokala produkter. Det finns fortfarande plats i vandringsryggsäcken för en liten kulinarisk souvenir! Och en blåbärsmarmelad till nästa picknick.