Opera i en akt av Stephen Oliver | Baserad på en berättelse av Thomas Mann | Libretto av kompositören | Tysk översättning av Manfred Weiß
”Det känns som om det ligger något i luften, en sjukdom. Och alla har smittats.”
Mamman i *Mario och trollkarlen*
Det är högsäsong i den italienska kustorten Torre di Venere. Bland semesterfirarna finns även en tysk änka med sin tioåriga dotter. Plötsligt hamnar hon i konflikt med lokalbefolkningen när hon tillåter sin dotter att ta av sig baddräkten en stund för att skölja bort sanden i havsvattnet. Borgmästaren dömer mamman till böter för detta förseelse. På kvällen står en föreställning med en trollkarl på programmet. Denna trollkarls specialitet är hypnos, med hjälp av vilken han får människor ur publiken att göra saker som de egentligen inte alls ville göra. Aggressioner bryter ut som inte längre går att få under kontroll …
Sommaren 1926 semestrade författaren Thomas Mann med sin familj i en italiensk badort vid Liguriska havet. Han upplevde ett land där Mussolini just hade etablerat sig som fascistisk ledare. Tre år senare bearbetade Mann denna upplevelse i novellen Mario och trollkarlen. Stephen Olivers opera från 1988 följer förlagan, men sätter också egna accenter. Så blir den fyrpersoners semesterfamilj i novellen till en ensamresande änka med dotter, vilket ytterligare förstärker känslan av hot och vilsenhet i främmande miljö. Musikaliskt lyckas Oliver med en stämningsfull ljudkuliss göra den klimatmässigt och politiskt upphettade situationen påtagligt levande.
