En komedi av Ernst Toller
”Nu, mina små barn, får ni leka med tennsoldater igen.”
Frisören Emil i ”Aldrig mer fred”
Som om det skett över en natt domineras den offentliga debatten återigen av värnplikt, militarism och stridskraft. Ännu igår åberopade konstitutionen viljan till ”evig fred”, hyllades de ”lärdomar” som dragits ur historien och uppmanades alla länder i världen till en lovande folkförståelse. Men nu smids vapen, försvarsindustrin uppvaktas och vapenvägrare kallas för ”mesar”.
Det var något helt annat som den andefyllde, heligheten förkunnande Franciskus av Assisi hade föreställt sig på Olympen. I fast tro på det goda anser han att paradiset är möjligt även här på jorden. Något som Napoleon, som också dräller omkring i dödsriket, bara kan skratta åt. Alltmer uttråkad av änglar och moln drar den före detta kejsaren över alla fransmän, som söker avkoppling, därför in den asketiske botgöraren i en dispyt om människans sanna natur. Och för att klargöra om denne i sitt väsen snarare lutar åt krig eller åt fred, förklaras krig mot den fredligaste staden på jorden via telegram. Kriget bryter omedelbart ut, frisören Emil utropar sig – i en tydlig anspelning på nazistdiktaturen – till statsledare och mobiliserar fullt av entusiasm mot ”fienden”, som dock inte visar sig någonstans … Och som väntat följer en våg av våld, rasism, människojakt och meningslös förstörelse. Allt i namnet av ett hot som påstås hota folket och nationen.
Joanna Lewickas iscensättning kopplar samman den antikrigskomedi som hade premiär i London 1936 med en ouvertyr av Hanns Eisler och sånger av Herbert Murrill med utdrag ur Tollers första pjäs *Die Wandlung*. En människas kamp, som skildrar en krigsfrivilligs insiktsrika väg mot pacifismen och som gjorde den 25-årige författaren berömd över en natt. Två högst aktuella texter av den betydelsefulle författaren – som tog sitt liv 1939 i exil i USA – och som inte passade de nazistiska bokbrännarna lika lite som hans storslagna dramer *Masse Mensch*, *Hinkemann* och *Hoppla, ”Wir leben!”, hans judiska härkomst eller hans – redan ur ett tidshistoriskt perspektiv oumbärliga – självbiografi ”Eine Jugend in Deutschland”.
