S:t Paulskyrkan anses vara ett föredöme inom den neogotiska arkitekturen. Det är inte bara dess läge på en kulle i Schwerins gamla stadsdel som är enastående, utan även dess interiör. Sedan invigningen 1869 har den klarat sig nästan oförändrad genom stormiga tider. Glasfönster, spetsbågar och en mäktig Friese-orgel är inte de enda vittnesbörden om 1800-talets kyrkarkitektur. Kyrkan är evangelisk. Besök efter förhandsanmälan.
Belägen på stadens högsta punkt sträcker sig Paulskyrkans torn och tre små torn mot himlen. Längs Schlossstraße bildar den på ett uttrycksfullt sätt den centrala siktlinjen mot Niklot-Halle i slottets huvudtorn och mot St. Nikolai ovanför Pfaffenteich. På så sätt förenade den maktcentret slottet med stadens ständigt växande delar. Den neogotiska kyrkan från år 1869 framstår som nästan nätt och graciös. Desto mer förvånande är det att ingenting har kunnat skada den sedan invigningen. Kyrkan har trotsat båda världskrigen och andra stormiga tider – alla delar är original.
Dess glasfönster, kyrkbänkarna, predikstolen samt en mäktig orgel av Friedrich Friese III är därför fortfarande bevarade precis som vid tiden för uppförandet. Orgeln imponerar med en kraftfull och varm klang – precis som kännare säger att alla Frieses instrument har. Orgeln spelas ofta vid konserter, eftersom kyrkomusiktraditionen i Paulskyrkan har vårdas lika väl som instrumentet självt ända sedan invigningen.
Men det är inte bara orgeln som sprudlar av kraft. Även kyrkans fundament är exceptionellt massivt. Anledningen är enkel: Paulskyrkan ligger direkt intill järnvägsspåren – de löper nästan under den. Grunden som den vilar på är därför dubbelt så stor som kyrkans egen byggvolym. Vid byggandet av kyrkan användes de allra modernaste metoderna. Takstolen är av stål och fasaden av väderbeständig klinker.
Ett nytt klockspel väntar på att tas i bruk
En ombyggnad planeras inom en snar framtid: Stålklockorna i Paulskyrkans torn ska tas bort, eftersom den största redan är defekt och inte längre ringas regelbundet. Det är glädjande att församlingen i Neheim nära Arnsberg har skänkt fem klockor. Deras Paulskyrka har avvecklats och därför ska deras bronsklockor nu klinga i Schwerin. Då kommer deras toner att inleda sången ”Herrgott, Dig lovar vi. Herrgott, wir danken Dir.” De nya klockorna väger sammanlagt mer än 35 Zentner. Den största väger cirka tolv Zentner och har en diameter på mer än en meter. Innan de nya bronsklockorna kan ringas måste fortfarande en del förberedelser genomföras. För att anpassa klockstolen behövs pengar. Av den anledningen måste invånarna i Schwerin och turisterna ha lite tålamod.
Fram till dess kan man beundra de skänkta klockorna i Paulskyrkan. Där är de uppställda – ett besök är väl värt besväret.
Om stilen
Den vackra byggnaden bygger på Eisenacher-regulativet. Det handlar om en samling föreskrifter som från och med 1861 säkerställde en standardiserad byggnadsstil för protestantiska kyrkor. Theodor Kliefoth, ordförande för kyrkorådet i Schwerin, hade en avgörande roll i detta. I den tekniska utformningen av Paulskyrkan användes moderna material som järn, betong och asfalt. Pengarna till kyrkbygget kom huvudsakligen från storhertigens skattkista. En fjärdedel av byggkostnaden kom från en privat stiftelse och var avsedd för kyrkans torn. På den tiden var ingången på kyrkans södra sida reserverad för storhertigen och hans anhöriga. Härifrån kunde han enkelt nå den praktfullt utformade herreplatsen. Här står den praktfulla baldakinen på korets södra sida.
Den som idag ser sig omkring inne i Paulskyrkan kan beundra predikstolen och dess påkostade sniderier i gotisk stil. Betraktaren kan där urskilja de fyra evangelisterna samt Mose och Paulus. Altartavlan består av tre delar och skildrar frälsningshistorien: Guds inkarnation i Jesu födelse, hans död på korset och uppståndelsen. Därmed skapas en koppling till de tre hörnstenarna i kyrkoåret: jul, långfredagen och påsk.
Kyrkans fönster, ritade av den Düsseldorfbaserade historiemålaren Gustav Stever och utformade av Ernst Gillmeister, är lika imponerande. De visar Oberkirchenrat Kliefoths program – bland annat med den för den tiden självklara avbildningen av Luther framför riksdagen i Worms. Även Pribislaw, son till Niklot, som lät sig döpas och från 1170 var den förste kristne representanten för obotriternas hus, är avbildad.
