Den är en sällsynt skönhet – den enda renodlade barockkyrkan i tegel i regionen Västmecklenburg. Arkitektoniskt sett är den släkt med Michel i Hamburg. Mecklenburgska hertigarnas gravkammare är väl värd ett besök. Kyrkan är öppen varje dag och kan beses.
Det var en turbulent tid i och kring dagens Schelfkyrka: Urkunder och överleveringar tyder på att den hade flera förbyggnader. Redan 1217 finns det ett första belägg för en kyrka på Schelfe. Även nio år senare rapporteras det om grundandet av en kyrka – denna kan ha uppförts mellan 1230 och 1250. Men därmed är historien långt ifrån slut.
En byggnadsundersökning ger indikationer på att den senromanska kyrkan mellan 1300 och 1320 ombyggdes till en gotisk salkyrka. Under de följande cirka 300 åren finns dock inga uppgifter – därför: tidshopp:
S:t Nikolai-kyrkan drevs under 1600-talet som en filialkyrka till domkyrkan. Under denna tid hände en hel del. Först fick kyrkan ett nytt torn, som redan kort därefter behövde repareras. En storm hade lossat delar av klocktornet, vilka hade störtat ner på kyrkans tak. Även det reparerades. Men det var inte allt: 1670 byttes en sprucken klocka ut. Kyrkans tak och torn behövde återigen renoveras – man behövde insamlade medel. Hertig Christian Ludwig I beordrade en insamling för detta ändamål.
Tornet på Schelfkyrkan hade inte haft någon lycka med sig och skulle komma att sysselsätta församlingen ytterligare några gånger. År 1703, strax före jul, drog en orkan in över Schwerin. Tornets spira störtade ner på kyrkan och skadade den allvarligt.
Utvecklingen av Schelfe medförde förändringar kring kyrkan
Hertig Friedrich Wilhelm utfärdade ett påbud om att bygga ut Schelfe till en stad och i samband med detta renovera kyrkan. Sagt – gjort. Grundstenen lades den 15 maj 1708, på hans yngre bror Christian Ludwigs 25-årsdag. Ingenjörskapten Jacob Reutz hade ritat planerna för den nya kyrkan St. Nikolai, men allt genomfördes inte: Just när stomkonstruktionen var färdig avled han nämligen. Efterträdaren Leonhard Christoph Sturm drev igenom en helt annan inredning. År 1713 invigdes kyrkan. Detta var också början på dess roll som gravplats för hertigarna av Mecklenburg-Schwerin. Uppdragsgivaren hertig Friedrich Wilhelm hann inte uppleva detta. Han avled ungefär två månader tidigare och begravdes slutligen i en gravkammare under altaret.
Under andra världskriget offrade Schelfkyrkan två bronsklockor och koppartaket
Det fortsatte att vara turbulent: Efter år av kontinuerlig nedgång som filialkyrka till domkyrkan fick St. Nikolai den 14 augusti 1754 genom en förklaring från hertig Christian Ludwig II en egen församlings- och kyrkostadga. De fick nu självständigt förrätta de kyrkliga sakramenten. De fick medel från hertigens kassa.
1858 fick den avlidne Jacob Reutz ändå sin rätt: Leonhard Christoph Sturms inredning togs bort från kyrkan och allt inreddes nu ändå enligt de ursprungliga ritningarna. Friedrich Friese byggde orgeln.
Just andra världskriget krävde sina offer i Schelfkyrkan: Två av de tre bronsklockorna samt koppartaket smältes ner. Först under åren 1959 till 1990 fick kyrkan nya klockor, dock av järn istället för brons. Under denna tid målades interiören om och kyrkans fasad renoverades.
Om stilen
År 1853 gav storhertigen Friedrich Franz II landarkitekten Voss och byggmästaren Krüger i uppdrag att förnya kyrkans inredning. Altartavlorna och dopfunten skapades av Gaston Lenthe, snickeri- och skulpturarbetena i storhertigens furstloge utfördes av mästersnickaren Möhrer och skulptören Scholinus, och fönstren skapades av Ernst Gillmeister i grisaille. Arkivarien Georg Friedrich Lisch omorganiserade begravningarna i gravkammaren. En minnestavla i kyrkans kor listade nu alla medlemmar av huset Mecklenburg-Schwerin som begravts i gravkammaren. I denna nygotiska inredning av kyrkan iscensatte Friedrich Franz II på ett nytt sätt minnet av sina förfäder i huset Mecklenburg-Schwerin. Han själv framträder i det krönande furstliga vapnet på den konstfullt utformade furstestolen. Denna är placerad under orgeln på kyrkorummets västra sida och nås via tornet.
Fram till idag har Schelfkyrkan fortsatt att utvecklas i synbar takt. Ett tecken på moderniteten är en gasuppvärmning. Ett gammalt problem är däremot tornets öde: även 1995 drabbades det av stormskador, vilket innebar att takspetsen måste täckas om. En annan nyhet är två bronsklockor – de järnklockor som ersatt de ursprungliga var slutgiltigt utslitna och ersattes av mer hållbara efterföljare. Efter 1983 och 1990 förnyades de kraftigt skadade fönstren med antikglas, i enlighet med den ursprungliga glasningen.
