Rechlins utveckling är nära kopplad till flygtekniken. Redan under första världskriget anlades en järnvägsförbindelse och en flygförsöks- och utbildningsanstalt invigdes. Till följd av Versaillesfördraget avstannade all verksamhet. Det är först från 1934 som den snabba utbyggnaden till det tyska flygvapnets största testanläggning vid Müritz inleds. Bostadsområden (idag Rechlin och Rechlin-Nord) med tillhörande infrastruktur byggs, och Mirowkanalen samt förbindelsen mellan Claassee och Müritz anläggs. Orten får en bebyggelsestruktur som är ovanlig för en by i Mecklenburg.
Omkring 1940 bodde och arbetade cirka 4 000 människor i Rechlin. Till dessa kom dessutom personer som var tvungna att tjänstgöra i arbetspliktstjänsten, tvångsarbetare och koncentrationslägerfångar, som sattes in som hjälparbetare vid testanläggningen. Den ständiga utbyggnaden av flygplatsen i Lärz krävde omfattande mark- och planeringsarbeten. Under denna tid utfördes i Rechlin utan tvekan organisatoriska, ingenjörstekniska och även flygtekniska prestationer på högsta nivå. Rechlin byggdes ut till en betydande garnisonsort och delades upp i två delar – den tyska och den ryska sektorn – genom en mur. Denna mur revs först 1993 i samband med tillbakadragandet av de sista OSS-styrkorna.
