De historiska vallanläggningarna i Boizenburg uppfördes troligen under 1100-talet. De tjänade som skydd för den stad vid floden Boize som just då var under utveckling. De över 45 broarna över vallgraven gav staden smeknamnet ”Nordens lilla Venedig”.
För att övervaka handelsvägen från Harz till Östersjöområdet, som på den tiden ledde rakt igenom det nuvarande stadsområdet, hade slaverna redan tre århundraden tidigare uppfört en låglandsborg med vallgrav, jordvall och träpalisader i det som då kallades Fürstengarten. De vallar som fortfarande är synliga idag uppfördes på 1100-talet och omger den historiska gamla stadsdelen. De består av en mittvall som på båda sidor omges av diken, samt en inre och en yttre vall. De många små korsvirkeshusen, som uppfördes alldeles intill den inre av de två vallgravarna på väg in mot staden, är förbundna med den mellersta vallen via mer än 45 broar. De präglar fortfarande stadsbilden och har gett orten smeknamnet ”Nordens lilla Venedig”. Särskilt charmig är den lilla ”Wallpavillon”, en sexkantig korsvirkesbyggnad som står på träpålar och vars tak kröns av en morgonstjärna. I slutet av 1800-talet planterades lindar på båda sidor av mittvallen längs hela dess sträckning, och dessa har idag vuxit till ståtliga exemplar. Lindallén längs den korta vallen sägs till och med ha funnits sedan 1789.
