Dussintals ventilationsrör sticker upp ur marken alldeles intill fyrarna. Bunkrarna på Kap Arkona har en lång historia. Den börjar 1915 med byggandet av den första bunkern, som dock inte har renoverats och av säkerhetsskäl inte är öppen för allmänheten.
Den mindre bunkern byggdes av Wehrmacht och omvandlades under DDR-tiden till en tjänstgöringsplats för den 6:e kustgränsbrigaden. Den kallas ”Arkona-bunkern”. Idag rymmer den en utställning om Kap Arkona historia, från slavertiden fram till nutiden. Inträdet är gratis. Den större bunkern byggdes mellan 1979 och 1986. Från en huvudgång med två ingångar utgår flera fristående enskilda bunkrar med en total yta på 2 000 kvadratmeter. Den fungerade som stridsledningscentral för den 6:e flottiljen inom Volksmarinen och den Förenade Östersjöflottan (VOF), som var stationerad vid Kap Arkonas udde. Bunkrarna fungerade som så kallade ”skyddade stridsledningscentraler” och skulle i händelse av krig skydda mot giftiga gaser och radioaktiv strålning. Den andra stora tunneln rymmer idag en utställning med modellfartyg samt gamla navigationsinstrument. Anläggningen togs ur drift på dagen för Tysklands återförening, den 3 oktober 1990.
