Silke Ritthaler: Vår hästassisterade terapi är utformad så att psyket, eller själen, återfår ett hälsosamt tillstånd. En häst reagerar alltid på en människas autentiska personlighetsdrag, det vill säga de som personen är född med, och inte på de förvärvade egenskaperna som uppstått genom erfarenheter.

Anta att någon föds som en humoristisk person och ständigt får höra: „Jag tycker att ditt skratt är irriterande“, då blir denna person allt allvarligare för att passa in. Han skulle utveckla beteendemönster som inte passar honom. Personen glömmer bort att han har humor, känner sig obekväm i sin egen hud och vet inte alls vad det beror på. Detta kan förr eller senare övergå i en depression.

Tillsammans med den dagklinik som jag samarbetar med har vi genom åren utvecklat ett mycket bra koncept. Genom människans kroppsspråk och hästens spegelspråk hjälper vi människor att komma in i processer av självinsikt. Vi fokuserar på hur de autentiska och hälsosamma delarna av personligheten ser ut. Dessa tar vi upp på ett mycket målinriktat sätt i övningar, där den berörda personen sedan också får agera utifrån sina hälsosamma personlighetsdrag. Vi tar upp intuitionen, självkänslan och självmedvetenheten. Vi försöker ta reda på vilka styrkor som finns och som kanske har hamnat i glömska.

Hur påverkar personligheten kroppsspråket?

Silke Ritthaler: En personlighet som anpassar sig efter omgivningen för att få erkännande har också ett förskjutet kroppsspråk vid hästen. Jag korrigerar detta förskjutna kroppsspråk och leder det helt medvetet mot ett kroppsspråk som är typiskt för en psykiskt frisk människa.

Jag centrerar kroppsaxeln och kroppens tyngdpunkt i rörelseförloppet. Utifrån denna centreringsprocess kan man sedan, med hjälp av rörelseförloppen, se om personen faktiskt tar plats i sitt utrymme eller inte. Om dessa rörelser är mycket minimala börjar vi arbeta med dem och ta reda på vad som är personens autentiska utrymme. På så sätt kan man också ta reda på varför personen har blivit så allvarlig och deprimerad.

Vad kan hästar som människor inte kan?

Silke Ritthaler: Hästar är beroende av att röra sig i en stor flock. Så snart även bara ett djur i flocken blir osäkert kan detta innebära livsfara för dem.  Hästar observerar mycket noggrant. De kan tydligt skilja på om någon befinner sig i en autentisk rörelseprocess eller inte.

Låt oss hålla oss till exemplet med den humoristiska personen. Denna person börjar spela en roll och kanske även begränsa sig själv en aning. Det märks tydligt i kroppsspråket. Hästarna börjar då spegla beteendet och börjar till exempel fjanta sig. Då förstår jag att hästarna säger: ”Var nu humoristisk igen!”

Det finns ju till exempel även terapihundar. Varför valde du hästar?

Silke Ritthaler: Jag valde medvetet hästar eftersom de å ena sidan har hundens tjänande karaktär och å andra sidan har bevarat en självständighet som vi känner igen från katter. Med hästen kan man enkelt förena fördelarna hos olika djurarter, och det är just det som passar så bra här.

Hur går en sådan coaching till?

Silke Ritthaler: Vanligtvis har jag ett telefonsamtal med personerna i förväg för att lära känna dem lite och ta reda på vad som upptar dem och om jag överhuvudtaget kan hjälpa dem. För den som kommer hit måste också vara beredd att konfrontera sig själv och utvecklas vidare.

Om någon är rädd för hästar, så hjälper jag dem att övervinna rädslan i förväg genom att noggrant förklara hur det kommer att gå till här och vad som kommer att hända.

Jag arbetar två timmar om dagen med gästen. Men jag håller alltid fyra timmar lediga. För det kan alltid hända att vi kommer in i en process där de två timmarna inte räcker till. Jag vill se till att vi kan avsluta processen och att gästerna inte behöver gå därifrån i ett upprört tillstånd utan att förstå vad som händer med dem.

Under de första två timmarna gör jag först en kartläggning. Jag lyssnar på vad de själva upplever och tittar sedan på vad själen faktiskt uttrycker genom kroppsspråket. Vad upplever jag själv? Vad uppfattar hästen? I den här fasen arbetar jag med miniponnyer. När jag har avslutat kartläggningen börjar jag korrigera de första obalanserna i kroppsspråket, och det arbetet fortsätter vi sedan med den stora hästen. Här börjar vi träna uppmärksamhet, träna självuppfattning och även vara uppmärksamma på vad som egentligen styr en.

I den andra delen koncentrerar jag mig på att de hälsosamma delarna, som har visat sig, ska tillgodoses i hög grad. De drabbade lär sig nu i olika övningssituationer att hantera hästen på ett självbestämt sätt och med självförtroende. Jag införlivar också många upplevelsepedagogiska inslag, där hästen alltid spelar en stödjande roll.

Det positiva är att vi med detta arbete också kan nå djupare nivåer och arbeta på en känslomässig nivå. Det fungerar inte alltid med de klassiska terapimetoderna.

Efter coachingsessionerna följer en uppföljning via telefon från mig. På så sätt hjälper jag deltagarna att integrera de kunskaper vi har arbetat fram här i vardagen.

Tiergestützte Therapie hilft bei Depressionen // © Heike Rössing Fotografie