„Har det råkat passera ett vildsvin här?“ En lång sommardag går mot sitt slut på Waldhof Bruchmühle, men den nioåriga Paula kan verkligen inte gå och lägga sig ännu. Först måste hon hitta Finja, det tama vildsvinet som återigen har rymt från sin inhägnad. Kanske har den slagit sig i sällskap med semestergästerna, som efter grillkvällen fortfarande sitter tillsammans vid långa bord under Mecklenburgs stjärnhimmel och njuter av sin semester på bondgården. Men gästerna skakar på huvudet. Ingen Finja. Så Paula kämpar sig vidare genom undervegetationen och låter godbitarna klirra i en skål för att locka ut vildsvinet ur sitt gömställe. På andra sidan ängen tittar longhorn-kor nyfiket över staketet. Även katten Knickschwanz, som har rullat ihop sig på tröskeln till gårdsbutiken, lyfter huvudet med intresse.
Livet är trots allt en ponnygård. I alla fall om man, precis som Paula och hennes fyraåriga syster Rosa, har turen att växa upp på en semesterbondgård vid namn Waldhof Bruchmühle i Mecklenburg-Vorpommern, mellan Plauer See och Müritz. I en värld av träskjul och gamla tegelväggar, klätterrosor, björkalléer och väldigt, väldigt många djur. Finja, det ettåriga vildsvinet, är bara en av de älskade gårdsinvånarna: hon togs om hand som ett moderlöst vildsvinsunge och uppfostrades på fårmjölk, vilket gjorde henne så tillgiven att alla försök att släppa ut henne i naturen hittills har misslyckats totalt – Finja travade alltid tillbaka till gården. Även från denna spontana kvällspromenad kommer hon att återvända välbehållen till sitt hägn.
