En målare och tecknare från norra Tyskland, känd för sitt ärliga och ödsliga bildspråk, som tack vare denna motivvärld betraktas som en kultfigur.
Fram till 1990 förblev den nordtyske målaren och tecknaren Ernst Schroeder (1928–1989) i stort sett obemärkt av konstpubliken. Trots detta fungerade han, med sitt endast kortvariga skapande, som en viktig inspirationskälla för sin konstnärliga omgivning i det förstörda Berlin på 1950-talet. Han utbildades i stadens västra del hos den tidigare expressionisten Max Kaus, flyttade sedan till öst och utvecklade i kretsen av likasinnade som Harald Metzkes och Manfred Böttcher en sparsmakad bildvärld i jordnära toner, som tolkades som ett ärligt, försummelse och längtan efter det enkla och tolkades som den då unga generationens svar på de ideologiska kraven på en ”livsbejakande” konst.
Bland konnässörerna betraktas Schroeder idag som en kultfigur: hans konst har uppnått en nästan ikonisk status.
Vi är glada över att få anordna en utställning om honom på konstmuseet i Ahrenshoop.
