Prof. dr. med. Kaja Ludwig, överläkare och biträdande medicinsk direktör vid Klinikum Südstadt Rostock, berättar om erfarenheterna vid fetmacentret.
Långt mer än hälften av Tysklands befolkning är överviktig, och var fjärde invånare är till och med sjukligt överviktig, vilket inom medicinen benämns adipositas. Var ser ni orsakerna till den allt högre andelen överviktiga människor?
Prof. Dr. Kaja Ludwig: Befolkningen i Mecklenburg-Vorpommern toppar statistiken över överviktiga i Tyskland. Men problemet är inte regionalt specifikt, det förekommer över hela världen. Levnadsförhållandena har förändrats i grunden globalt. För 100 år sedan gick människor i genomsnitt 12 000 steg om dagen, idag är det 2 800 till 3 500 steg. Bilen dominerar rörligheten. Industrialiseringen har dessutom lett till att det fysiska arbetet har minskat drastiskt, samtidigt som andelen datorarbetsplatser fortfarande ökar. Även fritidsvanorna präglas alltför ofta av stillasittande aktiviteter som TV, video- och dataspel. Till detta kommer ohälsosamma matvanor. Vi äter för mycket socker och fett.
Spelar människors utbildningsnivå någon roll när det gäller övervikt och felaktig kost?
Prof. Dr. Kaja Ludwig: Enligt våra erfarenheter drabbas alla sociala skikt av övervikt och fetma. En hälsosam och varierad kost har dock sitt pris och är inte överkomlig för alla. Snabbmat är ofta billigare och tilltalar dessutom många människors smaklökar tack vare de sockerhaltiga tillsatserna.
Bör en sockerskatt införas?
Prof. dr Kaja Ludwig: I Frankrike och Mexiko har man gjort goda erfarenheter av skatten. Den har fått tillverkarna att lansera produkter med mindre socker på marknaden. I Tyskland avvisas denna skatt eftersom man satsar på konsumenternas eget ansvar. Klinikum Süd i Rostock har skaffat sig ett gott rykte när det gäller behandling av överviktiga patienter.
Hur ser behandlingsstrategin ut?
Prof. dr Kaja Ludwig: När en patient kommer till specialmottagningen börjar vi med att utvärdera olika behandlingsalternativ. Ett tvärvetenskapligt team bestående av psykologer, fysioterapeuter, näringsrådgivare, internister och kirurger arbetar i nära samarbete för att individuellt möjliggöra en långsiktig och stabil viktminskning för patienterna och minimera riskerna för följdsjukdomar. Det handlar framför allt om högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Forskare utgår från att livslängden förkortas med cirka 7–8 år vid ett BMI på 40 eller högre. Med vårt strukturerade, konservativa behandlingsprogram som sträcker sig över sex till tolv månader kan goda resultat uppnås, förutsatt att patienten aktivt deltar och är beredd att ändra sina tidigare livsvanor.
När blir kirurgiska ingrepp nödvändiga?
Prof. Dr. Kaja Ludwig: En operation är alltid ett ingrepp i människans integritet och bör endast övervägas om det finns medicinska indikationer för detta. Personer med ett BMI över 45 och 50 kan knappast uppnå någon nämnvärd långsiktig viktminskning med konservativa metoder. De har oftast provat otaliga dietprogram och deras förväntningar är dämpade. När man väger risk mot nytta kan en kirurgisk magförminskning vara ett bra sätt att bättre få grepp om livsstilsförändringen. Ingreppet innebär att patienten måste genomgå regelbundna kontrollundersökningar och är beroende av intag av mineraler och läkemedel.
Vad rekommenderar ni patienter för att förebygga övervikt?
Prof. Dr. Kaja Ludwig: Först och främst är det viktigt att, när man tittar sig i spegeln, reflektera över sig själv och bli klar över sina egna livsvanor. Därefter bör var och en samla mod att omsätta sin självinsikt i handling. Bara stiga upp och sätta igång. Skaffa helst en hund och gå 10 000 steg varje dag. Dessutom rekommenderar jag regelbunden kontakt med husläkaren, som genom medicinska hälsokontroller håller koll på fettmetabolismen och upptäcker problem i tid.
