En iscensatt komediläsning
Precis som med de tidigare 15 böckerna kommer fansen att ha roligt, medan icke-fansen – vare sig avsiktligt eller på grund av kognitiv svaghet – kommer att förbise de många språkliga finesserna, intressanta fakta och kvicka iakttagelserna och istället uppröras över de passager som hänvisar till könsorganen.
Goethe sa redan om detta:
Var och en hör bara det han förstår.
I övrigt håller jag med Schopenhauer:
Lust i samlaget. Det är det.
Det är den sanna väsen och kärnan i alla ting, målet och syftet med all tillvaro.
Det är det universella mänskliga tillståndet:
Begär, tillfällig tillfredsställelse, tristess, ytterligare begär. Könsorganen är viljans egentliga brännpunkt.
Tre citat av Schopenhauer som jag slänger i ansiktet på varje kritiker som anklagar mig för att föredra ämnen med koppling till könsorganen.
Precis som nu:
Det är svårt att inte svärma över min nya bok.
Till och med för mig.
Redan titeln *Sextextsextett* – både en tungvrickning och en isbrytare i samtalet. Vad lovar den?
Allt ni vill ha och ännu mer:
Mycket tidsanda, som ibland framstår som tidlös, ibland som andefattig, svar på brännande frågor som:
Vad kan språket göra åt håravfall, hur gör man slut med sin partner på ett medvetet sätt, vilka skillnader finns det mellan Goethes erotiska poesi och Hermann Löns?
Vad vill den feministiska rörelsen ”Lika bröst för alla”?
Vem sa: ”Könsorganen är viljans egentliga brännpunkt” och vilket namn skulle man kunna ge sitt eget? Schopenhauer. Det är alltså från honom citatet kommer, det andra är upp till er.
Hur många betydelser kan meningen ”jag har ett finger i PO” ha? Många texter speglar min xenologofili, min kärlek till främmande ord, som jag sedan gärna förklarar med hjälp av skämt, till exempel malapropismen, förväxlingen av liknande klingande främmande ord.”I går eftermiddag blev jag deflorerad. Du menar konfirmerad! Nej, det var på förmiddagen.
En av de mest gåtfulla och samtidigt mest universellt användbara meningarna i boken, om inte i litteraturen, är:
Jag är vaken nu.
Mer vill jag inte säga just nu.
Och så finns det dikter som uppstod som en slump under vattengymnastiken med min fru på semestern.
Dödblek och likblek
Ögonen stela, pastan mjuk
Att se sin egen partner så här
Efter kärleken, det är inte vackert
