S:t Jakobs kyrka i Stralsund omnämns för första gången i ett dokument från 1303. Kyrkan, som vid den tiden var under uppförande, är därmed den yngsta av de tre församlingskyrkorna i Hansastaden Stralsund. Tack vare de olika glaserade formstenarna och den rika ornamentiken på blindväggar och friser skiljer sig basilikan tydligt från de andra kyrkorna i Stralsund.
Jakobikyrkan uppfördes på den tidigare gränsen mellan Stralsunds gamla och nya stadsdelar. I mitten av 1300-talet höjdes mittskeppet i den ursprungliga hallkyrkan, sidoskeppen utvidgades med kapell och det nya västtornet uppfördes. Med det 68 meter höga tornet fick den korlösa kyrkan sin vackraste arkitektoniska del.
Jakobikyrkan har genom historien ådragit sig många skador. Av Stralsunds tre församlingskyrkor drabbades den hårdast: 1628 träffades den av trettio projektiler under Wallensteins belägring. År 1662 brann den gotiska tornpyramiden ner till grunden efter ett blixtnedslag. Den barocka tornkuppeln uppfördes år 1678. Artilleribeskjutning orsakade 1678 och 1715 betydande skador inuti kyrkan. I början av 1800-talet använde fransmännen den som häststall. St. Jakobi skonades inte heller vid ett flyganfall den 6 oktober 1944. Genom att flytta ut dem kunde man åtminstone rädda den praktfulla predikstolen av skulptören Hans Lucht från Stralsund samt oljemålningarna av Johann Heinrich Tischbein med motiven ”Nedtagningen från korset” och ”Kristi himmelsfärd”. År 1955 inrättades Gustav-Adolf-salen i tornets läktarutrymme. Med hjälp av bidrag från förbundsregeringen, delstaten och den tyska stiftelsen för kulturminnesvård restaurerades St. Jakobi-kyrkan.
Idag hålls inga gudstjänster längre i St. Jakobi-kyrkan – som stads- och kulturkyrka är den numera en speciell plats för evenemang som teaterföreställningar, utställningar och konserter.
Sedan 2020 är även den nya gamla Jakobi-orgeln i bruk. Instrumentet hade varit ospelbart sedan plundringen mot slutet av andra världskriget. Under tre år tillverkades den på nytt enligt traditionellt hantverksmässigt tillvägagångssätt från 1700-talet: I det historiska barocka orgelhuset från 1741 byggdes en ny Wegscheider-orgel in – så att säga ett nytt historiskt instrument i en gammal historisk dräkt. För den nya orgeln valdes 1700-talets klangstil. Denna stil kännetecknas av kraftfull fyllighet och klangrikedom. Med inspiration från Gottfried Silbermanns och Joachim Wagners stil hyllas orgeln som den första stora ”Bach-orgeln” i Mecklenburg-Vorpommern. Den är samtidigt den hittills största nybyggda orgeln i Mecklenburg-Vorpommern och garanterar mångsidiga konsertmöjligheter, till exempel i kombination med solister, körer och orkestrar.
Tillgänglighetsanpassning
- Tillgänglighet med vissa begränsningar
- Tillträde till Gustav-Adolf-Saal via hiss
- tillgänglighetsanpassade toaletter
