I sitt föredrag belyser professor dr Felix Biermann det kulturhistoriska sammanhanget och den senaste forskningen om silverfynd från den tidiga medeltiden.
Bland de mest imponerande vittnesbörden från den slaviska förhistorien i det som idag är nordöstra Tyskland finns praktfulla silverskatter, av vilka det just under de senaste åren har gjorts spektakulära nya fynd. De innehåller vanligtvis mynt – inledningsvis mynt från islamiska riken i Orienten (”dirham”), senare europeiska mynt från exempelvis Skandinavien, Polen, England och det östfrankisk-tyska riket. Därtill kommer ofta även konstnärliga smycken, nästan alltid uppskurna och delade – som ”hackat silver”, värderat efter vikt och renhet, fungerade metallen som betalningsmedel vid handelsaffärer. Skatterna vittnar om livlig handel, välstånd, hantverksmässig skicklighet, herrskarlig representativitet och ett enormt omfattande kommunikationsnätverk som förenade Östersjöområdet med stora delar av Europa, Central- och Västasien samt Nordafrika – en tidig globalisering. Men de belyser också epokens baksida, till exempel den livliga slavhandeln, plundringsekonomin och våldsbaserade silverekonomier som drivkraft för uppkomsten och expansionen av herravälden. En central fråga har dock ännu inte fått något slutgiltigt svar: Var tillverkades de vackra silversmyckena, vars glans fortfarande fascinerar – i Skandinavien, Polen, Kievrus, i Orienten eller till och med i Mecklenburg-Vorpommern? Silverskatterna och deras kulturhistoriska sammanhang, de frågor som är förknippade med dem samt resultaten av aktuell forskning kring detta ämne är ämnet för detta rikt illustrerade föredrag.
Prof. dr Felix Biermann är professor i medeltidsarkeologi vid universitetet i Stettin (Szczecin) och ansvarig för forskningsutgrävningar vid Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt (Halle [Saale]). Han har under många år bedrivit forskning om den slaviska tidiga medeltiden, särskilt om silverskatterna, deras mynt och smycken.
